fredag 28 maj 2010

Det är skillnad på jobbpolitiken

Jobbpolitiken är av största vikt för Sverige. Alla partier är överens om att så många som möjligt i arbete är det bästa för landet.


För att då veta vilket parti eller viket block som är bäst på att skapa dessa jobb, måste man vara lyhörd och uppmärksam.

Jag kommer nu att redovisa hur de partier som nu har regeringsmakten jobbar med att skapa arbeten.

Reinfeldt ser i syne.



Fredrik Reinfeldt har som statsminister det stora ansvaret för den övergripande politiken. Angående den katastrofala ungdomsarbetslösheten och hur man skall lösa den sa Reinfeldt på Svenskt Näringslivs stämma:

"Ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla"


Det uttalandet förklara varför regeringen Reinfeldt inte rör ett finger för att ungdomsarbetslösheten skall bli lägre.



Maud Olofssons tips till arbetslösa.



Näringsminister Maud Olofsson satt i morse i SVT's morgonsoffa och sa följande angående hur jobb skapas.



"Skapa ditt eget jobb."

Hennes uttalande förklara mycket av den arbetsmarknadspolitik om regeringen Reinfeldt bedrivit, eller rättare sagt inte bedrivit.


Jobbcoacher som med healing och andra beundransvärda åtgärder försökt få arbetslösa i jobb.


Försämrad a-kassa och straffbeskattning för de arbetslösa.


Minimering av utbildningar för de som behöver kompetenshöjning.



Så här funkar jobbavdraget

Maud Olofsson säger i samma soffintervju på en direkt fråga från en tittare angående hur jobbavdraget skapar fler arbeten:

"fler människor kommer vilja jobba om de ser att det lönar sig att arbeta".

Ord och inga visor, och ytterligare bevis på att Olofsson och co i regeringen anser att arbetslösa är lata och slöa personer.



Sjuka tvingas säga upp sig

Ytterligare ett bevis på hur den Reinfeldtska jobbpolitiken fungerar är att anställda människor som blivit långtidssjuka, tvingas välja mellan att säga upp sig eller försöka överleva på 223 kr om dagen. Nu kan man verkligen börja tvivla på om deras politik verkligen skapar några arbeten över huvud taget.



De rödgröna har en jobbpolitik värd namnet


Politik för jobb har istället de rödgröna genom sina satsningar på de arbetslösa.

Arbetsgivare som anställer ungdomar kommer att få sänkt arbetsgivaravgift.

Små och medelstora företag är där de nya jobben kommer att skapas, och även där kommer arbetsgivaravgiften att sänkas för att minska på lönekostnaderna och därmed skapa utrymme för fler anställda.

Utvidgningen av ROT-avdraget där de rödgröna även vill att hyresfastigheter och offentliga byggnader skall få ingå och där man även sätter krav på miljöförbättrande åtgärder kommer att skapa en massa arbetstillfällen.

De stora infrastrukturssatsningarna kommer också att generera en massa nya arbetstillfällen.


Jag ser en här en klar skillnad mellan de olika blocken och ni som vill ha ett arbetande Sverige vet nu hur du skall rösta den 19 sep.

torsdag 20 maj 2010

Regeringen Reinfeldt riskerar arbetares hälsa

I tisdags dog 2 arbetare i en arbetsolycka i Malmberget. Mina tankar är hos de anhöriga.
Alla dödsolyckor är tragiska, oavsett var de sker, men att arbetsmiljön i Sverige 2010 skall behöva kosta människor livet är minst lika tragiskt.
Arbetsmiljöarbetet borde bli bättre och bättre med tiden, men i Sverige har arbetsmiljöarbetet tagit rejäla kliv tillbaka under regeringen Reinfeldt.
Jag vill inte på något sätt göra regeringen Reinfeldt ansvarig för gårdagens dödsolycka, men om Reinfeldt o co’s och deras nedrustning av arbetsmiljöarbetet får fortsätta ytterligare 4 år, så kommer människor att skadas, eller i värsta fall dödas helt i onödan.

Arbetslivsinstitutet lades ner.

Regeringen Reinfeldt lade 2007 ner Arbetslivsinstitutet, som var ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. Därmed försvann vårt nationella institut och den samlade överblicken över forskningen inom arbetsmiljöområdet. När Arbetslivsinstitutet lades ner rycktes dessutom ett par hundra miljoner kronor bort från forskningen om arbetslivet.
År av forskning i världsklass kastades bort på beställning av Svenskt Näringsliv, som inte vill bekosta ett ordentligt skydd åt de svenska arbetstagarna.
Arbetslivsinstitutet ansågs vara politiskt då de gick fackföreningarna till mötes om så bra arbetsmiljö som möjligt på våra svenska arbetsplatser. Ett tydligt exempel på vem som regeringen Reinfeldt egentligen vill värna om.

I och med nedläggningen av Arbetsmiljöinstitutet har också kostnaderna för att utbilda arbetsgivare och skyddsombud ökat.
Utbildningsinsatser som tidigare var gratis måste nu köpas av arbetsgivarna. Detta innebär som ni alla förstår att de arbetsgivare som har det tufft ekonomiskt troligen inte prioriterar arbetsmiljöutbildningar. Vi har med andra ord fått en kostnad för arbetsmiljön inte bara för åtgärder utan även för kunskap, vilket i längden är förödande för alla löntagare.

Minskade resurser till Arbetsmiljöverket.

Regeringen Reinfeldt har också minskat Arbetsmiljöverkets resurser med 160 miljoner vilket är 1/3 av verkets budget. Detta har inneburit att arbetsmiljöinspektionerna fått minskas betydligt. Numera åker inspektörerna bara ut vid akuta ärenden.
Deras rådgivande inspektioner som förut haft en mycket bra förebyggande verkan utförs bara i undantagsfall. Skyddsombuden får därmed ännu mindre möjligheter att rådfråga inspektörerna i viktiga frågor rörande skyddsombudens arbete med arbetsmiljön på sina arbetsplatser.

Regeringen Reinfeldt har gjort en satsning på arbetsmiljön. Detta genom att tillföra 33 miljoner till Arbetsmiljöverket för en informationsinsats.
Arbetsplatserna skall få smilies i olika färger beroende på arbetsmiljöns beskaffenheter. Grön för bra arbetsmiljö och röd för dålig.
Det hade varit betydligt bättre om de pengarna hade gått till riktiga inspektioner med krav på arbetsmiljöförbättrande åtgärder istället för att sätta betyg på arbetsmiljön.
Jag kan inte ens föreställa mig hur jag skulle må om min arbetsplats fick en röd smilie, och arbetsgivaren stod handfallen i brist på kunskap om hur han skall kunna förbättra arbetsmiljön. Snacka om att dra Svarte Petter.

Ingen regering för arbetare.

Regeringen Reinfeldt har tydligt med dessa åtgärder visat vems sida man står på, arbetarnas eller kapitalets. När man ser detta svart på vitt så ter sig moderaternas benämning på sig själva som arbetarparti, ännu mer som en skymf mot alla arbetare.

tisdag 18 maj 2010

När verkligheten slår tillbaka

Plötsligt händer det, som reklamen för produkter från ett Gotlandsbaserat företag säger. Nu har det hänt igen att verkligheten kommer ifatt politiker med skygglappar. Denna gång riktigt snabbt, lite åt boomerang hållet.

Nyligen gick CUF, centerns ungdomsförbund, ut med budskapet ”fuck facket 4-ever”. De menar på att dagens ungdom är så stark i förhållande till arbetsgivaren att de inte behöver någon hjälp av facket. Läs mer om detta i min tidigare bloggning.

I söndags hade SVT’s program Dokument inifrån ett reportage om McDonalds och hur de utnyttjar ungdomarna och deras vilja att arbeta.

McDonalds som trots kollektivavtal lurar ungdomar på pengar.

Hur tänker CUF när de vill att ungdomarna skall få klara sig utan kollektivavtal och utan hjälp från facket?

Enligt olika källor tjänar McDonalds mellan 10 miljoner och 20 miljoner i månaden på Reinfeldts reform att minska arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. 10-20 miljoner direkt ner i McDonalds fickor utan något som helst motkrav.

Hur tänker McDonalds när de lurar ungdomar på pengar, trots dessa 10-20 miljoner i månaden i statsbidrag från Reinfeldt?


Är det då läge för dagens ungdom att säga göra som CUF säger eller har CUF, med deras ord, en fuckad verklighetsbild.

söndag 16 maj 2010

Moderat politik till salu

Socialdemokraterna får mycket kritik för de pengar som de tar emot ifrån LO årligen. Pengar som öppet redovisas och som inte är belagda med någon form av motprestation.
Skillnaden är utförligt och bra beskrivet på Alliansfritt Sverige.

Därför blir man mycket upprörd över hur lätt moderaterna slipper undan kritik för de miljoner som de årligen får från anonyma bidragsgivare.

Bidragsgivare som också helt öppet går ut med att de kräver motprestationer för sina bidrag. Bara detta är värt att uppmärksamma lite extra. Nu bedriver bidragsgivarna också verksamheter som moderaterna mycket väl skulle kunna förändra förutsättningarna för, på ett för bidragsgivarna positivt sätt.
Frågan man då ställer sig är given: Är moderaternas politik till salu?

Spelar det någon roll vilka politiska företrädare de har i kommun, landsting och riksdag eller följer de bara bidragsgivarnas minsta vink?

Vad säger Harald Hjalmarsson, moderaternas starka man i Västervik?

Finns det bidragsgivare som ställer krav på hans politik?

Kanske några privata städbolag eller andra privata aktörer som vill åt kommunens verksamheter som Hjalmarsson gladeligen skänker bort?

Ja, vi kan spekulera och gissa och tro, för moderaterna vägrar att redovisa varifrån alla miljonerna kommer.

Hot, våld och mord eller gröna clownnäsor

CUF, centerpartiets ungdomsförbund, går från klarhet till klarhet. I dagarna startade de en kampanj där de går till hårt angrepp på det fackliga medlemskapet.

På deras hemsida finns mer läsning om ungdomens egen förmåga att skaffa sig välavlönade jobb där de själva förhandlar och bestämmer över sina arbetsvillkor.
Visserligen finns det en arbetsgivare som också vill ha ett finger med i spelet, men utan fackets inblandning kommer det att gå som smort, enligt CUF.

Samtidigt som jag läser detta på internet, läser jag Bror Perjus nya bok, ”Ett annat ord för mord”.


Snacka om dag och natt. Bror Perjus bok handlar om den globala fackliga styrkan som finns för att ge arbetare över hela världen mänskliga villkor på sin arbetsplats.
Boken ”Ett annat ord för mord” handlar om den fackliga kampen på Coca-Colas fabrik i Guatemala, på 1980-talet, som blev en internationell kamp för mänskliga förhållanden på Guatemalafabriken.


Jag har bara hunnit halvvägs men redan insett att den fackliga kampen fortfarande är enormt viktig för människor världen över.
I boken beskrivs hur facklig ledare efter facklig ledare hotas, misshandlas och mördas för deras kamp om att få bilda och driva en fackförening på Coca-Colas fabrik i Guatemala.
De som ligger bakom den brutala behandlingen av de fackliga kämparna är fabriksledningen, men indirekt också Coca-Cola och USA.


Även om vi, här i Sverige, på grund av den kamp som facket drivit själva och med det politiska parti facket själva bildade, socialdemokraterna, för medlemmarnas bästa, har det relativt bra, så finns det ingen som helst anledning att avskaffa facket och det jobb som facket idag gör för sina medlemmar.


Jag hoppas att fler läser Bror Perjus bok så att clownerna i CUF slipper få så många efterföljare, för vi behöver rakryggade människor som i solidaritet hjälper de svaga, inte egoister i gröna clownäsor som måste gå på mina efter mina för att de trodde att de var starka utan facket och fackens kollektivavtal.


 
Läs också Alliansfritt Sverige, som också skriver om de gröna clownnäsorna
 
En titt på NetRoots är inte heller helt fel

söndag 9 maj 2010

Lögndetektorn och Tvättstugan

Aftonbladet drar nu igång en mycket intressant granskning av politikers uttalanden och påstående. Man kallar idén för ”Lögndetektorn”.

Idén kommer från USA där St Petersburg Times 2007 startade hemsidan polifact.com. Polifact fick sitt stora genombrott under det senaste presidentvalet. Polifact tilldelades 2009 det prestigefyllda Pulitzerpriset.

Nu hoppas Aftonbladet att Lögndetektorn skall få en liknande genomslagskraft i Sverige.

Jag tycker att detta är ett mycket bra initiativ och hoppas att granskningen av de olika politiska utspelen skall granskas objektivt och rättvist. En riktigt objektiv granskning av politikers uttalande leder inte bara till att sanningen kommer fram utan också till att politikerna kanske hejdar sig och tänker till innan de vräker ur sig något som de inte riktigt har koll på om det stämmer eller ej.

Först ut i Lögndetektorn var Anders Borg och hans attack på de rödgrönas kilometerskatt på tunga lastbilar. Borg får bakläxa på sin uträkning av hur mycket kilometerskatten egentligen kommer att kosta åkarna. Borgs beräkning får betyget ”Mer falskt än sant”, på en skala som även innehåller betygen: Ute och cyklar, som är det sämsta betyget, falskt, mer falskt än sant, mer sant än falskt och sant.
Nu bör det påtalas att Aftonbladets Lögndetektorn inte är den första efterföljaren av Polifact i Sverige. Tvättstugan ( http://kemtvatten.blogspot.com/) har redan varit igång ett tag och tvättat ren vissa av de politiska utspel som redan gjorts.

Det kommer att vara mycket intressant att följa utvecklingen av både Lögndetektorn och Tvättstugan framöver och förhoppningsvis kommer bägge att hjälpa väljarna att sortera ut de politiska utspel som inte är sanna.

 
Läs mer
 
Anders Borg i Lögndetektorn
 
Lögndetektorn
 
Tvättstugan

torsdag 6 maj 2010

Skillnad på skit o pannkaka del 2

Skrev för några bloggar sedan om den moderata politiken som jagar sjuka och arbetslösa och kallar dem för simulanter och latmaskar, medan den läkare som tas på bar gärning med att tillskansar sig miljoner genom fusk och bluff får ett ajabaja och en återbetalningsplan på de pengar de fuskat till sig.

Det fanns tydliga indikationer på att läkarfusket var utbrett, men Filippa Reinfeldt gör det som moderata politiker är så bra på, dvs ingenting.

Nu uppdagas det att moderaledda Stockholms stad återigen har sett till att skattebetalarnas pengar rullar in på löpande band till privata aktörer som är med i byggnationen av Nya Carolinska sjukhuset.

Enligt uppgifter kan så mycket som 5-9 miljarder av Stockholmarnas skattepengar på detta sätt försvinna från vilktigare verksamheter som skola, vård och omsorg.

Nu har stockholmsmoderaterna lagt munkavel på de övriga politikerna och tjänstemännen och ingenting mer kan komma ut om denna enorma skandal, vilket i sig är enormt anmärkningsvärt.

Först ser man till att försnilla skattepengar genom fruktansvärt dåliga lån med ockerräntor, sen lägger man locket på och vägrar låta något mer komma ut om skandalen.

Samtidigt jagas "lata" arbetslösa och "simulerande" sjuka.

Det är skillnad på skit o pannkaka.

Läs mer på Alliansfritt Sverige.

Demokrati är inte allianspartiernas grej

Jag har länge haft en misstanke om att borgliga politiker i allmänhet och moderater i synnerhet har haft problem med demokrati.
Den starkes vilja har verkat vara mer drivande än majoritetens vilja.

Nu dyker det ena beviset efter det andra upp och bekräftar min misstanke.

Valfusken inom moderaterna eskalerar och igår var det moderaterna i Kristianstad som var på tapeten.

Flertalet politiskt aktiva och medlemmar lämnar nu moderaterna för partiets inställning till de demokratiska problemen som uppdagats i hela organisationen.

En av de förtroendevalda i Kristianstad hade skrivit och beskrivit problemen för moderaternas partisekreterare Per Schlingman. Per Schlingman sa i TV intervjun att partidistriktet i Skåne kollat upp det hela och att allt hade gått rätt till.

Passivitet är tydligen moderaternas lösning på alla problem.
"Om vi inte gör något så löser det sig själv."

Det är för mig som verkligen tror på demokrati en gåta hur ett politiskt parti kan beté sig så här.

Dåliga företrädare som inte följer reglerna dyker då och då upp i alla partier, men det viktiga är hur respektive parti tar tag i problemen. Moderaterna blundar och låter de odemokratiska krafterna ta över partiet. Men det kanske är enda sättet för Reinfeldt att få behålla makten i ett högerparti som han helt plötsligt börja kalla arbetarparti och där han hyllar Tage Erlander.


Den andra händelsen som bevisar mina misstankar är Maud Olofssons sätt att tolka sitt eget partis demokratiska beslut.
Centerpartiet har med några års mellanrum partikongress som beslutar i alla viktiga frågor och riktlinjer.
Mellan kongresserna har man ett förtroenderåd som träffas med tätare intervaller för att ta beslut om bla politiska mål och inriktningar.

I nov var förtroenderådet samlat och där tog man bla beslut på en ny skattepolitisk inriktning. "Skattevision 2014"
I den framkommer med stor tydlighet att Centerpartiet vill höja koldioxidskatten på ett sådant sätt att bensinpriset går upp med över 100 öre, vilket är dubbelt så mycket som de rödgröna vill höja med.

Men detta verkar Maud Olofsson fullständigt skita i.
Hon kritiserar med hårda ord den rödgröna höjningen av koldioxidskatten som också ger ett högre bensinpris.
Detta trots det egna partiets beslut som ger en dubbelt så hög höjning av bensinpriset.
Hon menar att förtroenderådet bara är en liten grupp och att deras tankar absolut inte är Centerpartiets tankar, eller i alla fall inte Maud Olofssons tankar och då är de inte relevanta i diskussionen.

Ytterligare en händelse som bekräftar misstanken var när Mats Odell, KD baktalade Mona Sahlin som person och angrep hennes person på ett mycket fult sätt. Krisdemokraterna skriver så här på sin hemsida angående deras ideologiska grund.
"Vårt partinamn förklarar att vi står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund."

Jag misstänker att en kristen människosyn i ett svenskt parti bygger på Svenska Kyrkans tankar om kristendomen. Svenska kyrkan som ser sig som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund.

Därför är det mycket märkligt att Mats Odell går emot sitt eget partis starka koppling till den krista etiken genom att baktala Mona Sahlins person.

Martin Luther som haft stor påverkan på den svenska kyrkan, därav evangelistiskt-LUTHERSKT trossamfund, tolkar guds åttonde bud på följande sätt:
Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa.


Och de orden skiter Mats Odell fullkomligt i.



Moderaterna valfuskar för att tillskansa sig höga politiska poster, Maud Olofsson skiter i Centerpartiets demokratiska beslut om vilken politik de skall föra och Mats Odell går helt emot Krisdemokraterna tankar om kristen etik och moral.


Ja demokrati är inte allianspartiernas grej.


Läs mer om Centerns koldioxidbeskattning och moderaternas valfuskande på Alliansfritt Sverige.

onsdag 5 maj 2010

Vems politik för egentligen Maud Olofsson?

Ja, den frågan är berättigad efter de senaste dagarnas turbulens kring eventuella höjningar av bensinpriset.



När de rödgröna i måndags pressenterade sin skuggbudget fanns det med en höjning av bensinpriset, som ett led i försöka minska koldioxidutsläppen.


Höjningen har fått Centerpartister Sverige runt att brista ut i klagosång om den hårt utsatta befolkningen på landsbygden.


När sen Tomas Östros (S) påtalar att Centerpartiet faktiskt själva vill höja bensinpriset dubbelt så mycket som de rödgröna vill, allt enligt dokument som finns till allmän beskådning på Centerpartiets egen hemsida, slår Maud Olofsson ifrån sig med att det dokumentet bara är ett förslag från en liten arbetsgrupp och inget förslag som Centern ställt sig bakom.

När man nu börjar granska det hela lite närmare, så är den lilla arbetsgruppen en skattegrupp som är demokratiskt tillsatt och som har levererat en rapport som heter Skattevision 2014.


Det är i den Skattevisionen som den dubbelt så höga bensinprishöjningen klart och tydligt finns inskriven.

Nu kommer vi till den för Maud Olofsson pinsamma delen. Skattevision 2014 antogs i nov 2009 av Centerpartiets förtroenderåd.

Förtroenderådet är i sin tur Centerpartiets högst beslutande organ i tiden mellan partikongresserna.

Ordförande för detta förtroenderåd som antagit Skattevision 2014 som innehåller skatter som bla innebär höjt bensinpris som är dubbelt så stort som de rödgrönas är ingen annan än Maud Olofsson i egen hög person.


I Expressen kan man läsa om Maud Olofssons hätska utspel mot Tomas Östros.


-I själva verket var det en liten arbetsgrupp inom Centerpartiet som tog fram ett sådant förslag, säger Maud Olofsson själv enligt dagens Expressen.


- Östros ljuger och det är väldigt allvarligt, fortsätter Maud Olofsson.

Maud Olofsson får stöd av Fredrik Reinfeldt.

- Thomas Östros påstår saker som inte stämmer, säger statsminister Fredrik Reinfeldt, och fortsätter:

- Om detta förekommer allt för ofta blir frågan, som svenska folket måste ställa när de ser såna som Thomas Östros, "Är det rätt den här gången? Finns det anledning att tro att det som han nu beskriver är korrekt, eller är det ånyo så att han tänjer och förvrider?"

Det är möjligt att Maud Olofsson fört Reinfeldt bakom ljuset i den här historien, och i så fall borde Reinfeldt be Östros om ursäkt.


Men den stora frågan återstår att få svar på. Har Maud Olofsson bytt parti eller har hon bara slutat upp att följa de beslut som i demokratisk anda tas fram i det partiet som hon skall föreställa vara partiledare för.


Vems politik för hon egentligen?





Mer att läsa:

Vision 2014

Expressen med Maud utfall mot Östros

Alliansfritt Sverige med mer om Centerpartiets dubbelspel

tisdag 4 maj 2010

Sjukskrivna och arbetslösa jagas, men läkare går fria.

Det är skillnad på skit o pannkaka.

Regeringen Reinfeldt har under lång tid anklagat arbetslösa och sjuka för att vara lata eller simulerande.
Det har lett till att de arbetslösas ersättningar drastiskt försämrats och att de sjuka kastats ut från sjukförsäkringen.

Nu uppdagas återigen att läkare utnyttjar vårdval Stockholm genom att fuskar med saltade fakturor eller till och med helt falska fakturor.

Sjukvårdslandstingsrådet FilippaReinfeldt kommenterar det hela:

”Att slarva med stockholmarnas pengar är oacceptabelt och måste tas på största allvar. Skattebetalarnas pengar ska gå till sjukvård och användas enligt reglerna och på ett ärligt sätt”

Läkares systematiska ytnyttjandet av reformens dåliga kontrollmöjligheter anses alltså vara slarv, medan hennes man Fredrik Reinfeldt jagar sjuka från sjuksängen till arbetsförmedlingen med grisfösare.

Om Sveriges radios avslöjande varit det första så kunde man kanske låta henne slippa undan med "slarv", men då Dagens Medicin redan 2008 hade ett reportage om en läkare som fuskat till sig 1 miljon kroner genom saltade fakturor, kan man sluta sig till att hon inte är intresserad av att komma till rätta med detta grova lagbrott.

Läs även på Alliansfritt Sverige.

4 års regerande är som ett Vasalopp

4 års regerande är som ett Vasalopp, men inte det Vasalopp som går av stapeln första söndagen i mars varje år, utan mer som öppet spår.

Det finns egentligen inga andra att tävla mot som regering, då alla länder har olika förutsättningar. Visst jämförelser kan göras, men ofta blir de fel då länderna ser så olika ut i lagar och kultur.
Därför öppet spår, då tävlar man bara mot sig själv.

Men den stora liknelsen är att precis som i Vasaloppet där det finns fäbodar att stanna till i för att äta, dricka och valla om, har regeringen möjlighet att med de olika budgetpropositionerna ändra taktik efter vädret eller konjunktur.

Nu gjorde regeringen Reinfeldt inte det. Trots en politik lagd i solsken, medvind och nedförslut, ändrade man inte den när det blev regn, uppförsbacke och motvind i stormklass.

Tänk om Vasaloppsåkarna betedde sig likadant.

Jag hade bra glid i Sälen så här ändras inget. Snacka om självplågare. Snacka om att slösa med resurserna.

Precis så gjorde regeringen Reinfeldt. Lågkonjunkturen svepte in över världen och lilla Sverige, med massarbetslöshet som följd.

Där stod Reinfeldt o co och gjorde ingenting.
Deras politik lagd i högkonjunktur, blev helt fel i lågkonjunktur.
De nyarbetslösa, de som drabbades av krisen, fick 1100 kr mindre i plånboken varje månad bara i a-kassa. Dessutom straffbeskattades dom tillsammans med de sjuka, de föräldralediga och pensionärerna.

Tanken med den tuffa politiken mot de arbetslösa var att de skulle tvingas ut i jobb, eller svälta ihjäl. Hungriga varjar jaga bäst, sa man från regeringshåll. Men om det inte finns något att jaga, om det inte finns tillräckligt med arbeten att söka. Om bara de starkaste vargarna kan hitta villebråd. Då är det synd om de svaga vargarna.

Men nu pratar vi inte om vargar, utan om människor. Följden av regeringen Reinfeldts passiva krispolitik ser vi  nu. Så gott som alla kommuner har fått ett ökat uttag av socialbidrag.

Det värsta med det är inte själva utbetalningarna av socialbidragen eller att många fler blir tvugna till att använda det, utan att man inte har rätt till socialbidrag förrän man sålt av sitt hem och det liv man byggt upp.

Alla dessa människor som nu har rätt till socialbidrag pga regeringens politik, har fått sälja av allt det som de byggt upp av hus, lägehet, kapitalvaror, bil och sparade pengar. Ja till och med sina barns sparade pengar, som kanske var tänkt till barnens körkort eller för att bygga upp barnens hem när de väl flyttar hemifrån.

Nej, regeringen Reinfeldt skulle ha vallat om när vädret blev sämre, för ett vasalopp är mycket krävande och att slösa på energi i onödan får förödande konsekvenser.

måndag 3 maj 2010

Skatter är som menstruation

Jag är man och har aldrig själv haft mens, men jag har svårt att tro att det är roligt att ha mens. Jag tror inte ens att det är trevligt, men jag tror att man kan vänja sig vid det.

Jag vet däremot att menstruationen är en förutsättning för att vi människor, och övriga däggdjur, skall kunna leva vidare som art.

Det är samma sak med skatt.

Skatt är inte särskilt roligt att betala. Det är inte ens trevligt att varje månad se de pengar som försvinner iväg till stat, landsting och kommun.


Men jag vet att det är en förutsättning för att välfärdsstaten Sverige skall kunna leva vidare.


I gårdagens korta debatt i agenda, mellan Anders Borg och Tomas Östros, fick debattörerna aldrig någon riktig chans att beskriva varför skatter är så viktiga för Sverige.

Tomas Östros nämnde det i början vid ett par tillfällen, men fick ingen chans att utveckla den frågan som egentligen är viktigare än hur mycket vi betalar i skatt.

Frågan om varför vi betalar skatt, för skatter är inget mål utan ett medel för att nå målet om välfärdsstaten Sverige.


Under Reinfeldt o co dryga 3 år i regeringsställning har skatterna sänkts med ca 100 miljarder. Reinfeldt har till och med gått ut och erkänt, i efterhand, att skattesänkningarna var den mest prioriterade frågan i förra valet.

Smart om man eftersträvar makten till varje pris men oärligt och fult att mörka i den frågan, för om deras riktiga agenda kommit fram hade de inte vunnit valet 2006.


Dessa enorma skattesänkningar samtidigt som kostnader förts över från staten till kommunerna.

Exempelvis så har Reinfeldt o co infört medfinansiering vid infrastrukturssatsningar, vilket innebär att landstingets pengar och kommunala pengar som borde gå till vård, skola och omsorg används för att bygga bättre vägar och järnvägar.


De försämringar som Reinfeldt o co gjort i våra socialförsäkringar innebär att nästan alla våra kommuner fått ett ökat socialbidragsberoende bland sina medborgare och därmed högre kostnader.


Allt detta innebär att den välfärdsstat som byggds upp under nästan 100 år nu håller på att raseras och att de skatteökningar som de rödgröna nu för fram är tvunget för starta återupplivningen för välfärdsstaten Sverige.


En återupplivning och en rehabilitering som kommer att ta tid.


Jag lovar att patienten Välfärdsstaten Sverige inte kommer att kastas ut efter 450 dagar, som Reinfeldt o co gör med långtidssjuka idag, utan att vi kommer att fortsätta rehabiliteringen tills patienten Välfärdsstaten Sverige kan stå på egna ben, och detta med hjälp av skatter.

lördag 1 maj 2010

1 maj

Första maj firandet är över för i år. Fler personer än på länge i vårat demonstrationståg. Bra talare, Nina Örnfjäder företrädde ungdomarna och SSU, blivande kommunalrådet Tomas Kronstål, riksdagsmannen Christer Örnfjäder, blivande ordföranden i socialnämnden Angelica Katsanidou och landstingsrådet Anders Henriksson.


Anders Henriksson talade väl om den förändring som han och övriga rödgröna politiker i landstinget gjort i landstingets verksamhet.

Förändringar som idag visar sig genom att vårat landsting har Sveriges kortaste vårdköer och bland de nöjdaste vårdtagarna i landet.

Men den rödgröna majoriteten är inte nöjda med detta utan vill bli ännu bättre.

Samtliga talare tog också upp de förändringar och återställare som de rödgröna vill göra efter valsegern i september, där man jämför Reinfeldt o co orättvisa politik. En orättvis politik där man vill fortsätta att göra skattesänkningar som ger mer pengar till de rika och som dessutom är på lånade pengar. Samtidigt minska pengarna till den gemensamma välfärden vilket riskerar att lösa ut massuppsägningar bland välfärdsarbetarna i kommuner och landsting. Dessa massuppsägningar leder i sin tur till betydligt sämre vård, skola och omsorg.

Allt detta vill de rödgröna ändra på för att Sverige åter skall bli ett välfärdsland.



Den moderata identitetskris som här i Västervik utmynnat i att de helt plötsligt efter år av försök att avskaffa 1 maj som helgdag, nu själva ville fira arbetarnas egen dag.

Jag blev besviken av det lilla jag såg av deras firande när vi marscherade förbi. Inga arbetarröda fanor, inga plakat eller banderoller som krävde arbete åt alla eller andra väl inarbetade paroller som skulle gynna arbetarna.

Men moderater har väl aldrig förstått vad en arbetare är, för härom året när de införde jippot att utse Sveriges bästa arbetare gick priset till en småföretagare.

Jag har absolut ingenting emot småföretagare eller det enorma arbete de lägger ner i sina företag, men i min värld är en arbetare anställd och utför de arbeten som de blir beordrade till att göra.

Moderaternas 1 maj firande var inte heller välbesökt, utan jag såg mest deras egna valarbetare på det glest besökta stortorget.

Det kommer säkert stå något annat i måndagens VT, men då har man säker räknat alla som gått förbi under de timmar de hade sitt möte, oavsett om de var på väg till det riktiga demonstrationståget eller bara lördagsshoppade.



Stannade också till vid socialisternas 1 maj firande i Stadsparken när jag var på väg hem. Tyckte de hade lite färre besökare än tidigare, men den som talade under de minuter jag lyssnade gjorde inga överraskande uttalanden. De vill bland annat lösa arbetslösheten med att pensionera från 60 år samt gå ned till 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön, men att ta ansvar har väl inte heller varit deras bästa kännetecken.



Som slutord kan jag bara säga att årets 1 maj ger bra vibbar, vi har en bra och genomtänkt politik, till riksdag, landsting och kommun, att föra fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Väljarna har till stor del insett att Reinfeldt o co’s politik faktiskt är förödande för den svenska välfärden.

Jag hoppas att det skitkastande som regeringsföreträdare börjat med, och som VT’s politiska redaktör Ola Mårtensson hakat på, slår tillbaka på dem själva, och att vi, trots att det kliar i fingrarna, inte kasta tillbaka.

För vi har den bästa politiken för att leda välfärdsstaten Sverige in i framtiden.


Läs mer på min politikerblogg på VT.