onsdag 16 februari 2011

Reinfeldt, hyresrätter och det fria ordet.

Just nu pågår en rätt intressant debatt, som började med ett uttalande av Statsminister Fredrik Reinfeldt angående hyresrätters vara eller icke vara i Stockholms innerstad.


Det som är det intressanta i denna debatt är att det gått ifrån sakfråga till att bli en debatt om medias rätt att skriva det som media uppfattar har hänt eller om regeringen och Reinfeldt skall ha eget monopol på vad som menas, oavsett vad som sägs. Ja, helt enkelt medias rätt till det fria ordet.


Ja, det hele är lite virrigt så jag skall stapla upp vad som hänt i ordning efter när det hänt.



1. Fredrik Reinfeldt gör en intervju med Dagens Nyheter.


2. Dagens Nyheter skriver att Fredrik Reinfeldt under intervjun sagt att ”hyresrätter i innerstan fungerar inte. Det är Fredrik Reinfeldts analys.”


3. Dagens Nyheters artikel får stort genomslag och flera tunga politiker bla bostadsministern ryter till och förkastar Reinfeldts uttalande om hyresrätter i innerstan.


4. Fredrik Reinfeldt dementerar sitt uttalande och menar att hyresrätter fungerar i innerstan.


5. Regeringskansliet ryter till mot Dagens Nyheter och säger att Fredrik Reinfeldt är felciterad och för att bevisa det lägger man ut en ljudfil från intervjun med Reinfeldt där Reinfeldt säger: ”Alla som varit i närheten av Stockholm innerstad vet att hyresrättens idé funkar inte i Stockholm innerstad.” Så i sak har regeringskansliet rätt, att Reinfeldt inte är citerad ordagrant, men meningen i det som Reinfeldt säger är dock helt korrekt citerat.


6. Dagens Nyheter får motta vad chefredaktören själv anser vara hotsamtal från regeringskansliet för artikeln.


7. Som om inte detta vore nog så har moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten deltagit i en radiodebatt med Dagens Nyheters chefsredaktör där Arkelsten går hårt åt DN för att de skrivit det som Reinfeldt sa och inte det som moderaterna tycker i sitt partiprogram. Varför Arkelsten får stå där naken i Reinfeldts nya kläder för att försöka försvara sin ledare, istället för att han själv tar ansvar för vad han sagt kan man bara gissa sig till.


8. Regeringens hemsida används i debatten om hur en fristående tidning får skriva om det som statsministern säger i en intervju med samma tidning. Detta är fullkomligt unikt i svensk politik, att regeringens egen hemsida används för att försöka kuva det fria ordet och den fria journalistiken.


9. Regering är nu KU anmäld för tilltaget att använda hemsidan för att försöka kuva det fria ordet.





Där ser man vad som kan hända när Fredrik får prata utan magister Schlingmans manus.


Det är inte heller första gången som Reinfeldts uttalanden eller politik får en mediastorm att bryta ut och det är inte heller första gången som Reinfeldt skickar fram stödtrupperna när blåsten blir för stark för han själv.


Men det är första gången som någon svensk regering är ute och hotar det fria ordet för att det inte rimmar med den bild om sin politik de vill ge svenska folket och det är något som är riktigt allvarligt och något jag trodde bara kunde hända i diktaturer.

måndag 14 februari 2011

AF tvingas ragga holländare då regeringen skiter i de arbetslösa.

Hörde på de lokala nyhetssändningarna nu på morgonen att många av regionens arbetsgivare har problem att hitta utbildad arbetskraft till de jobb som de nu vill börja rekrytera till.


För att råda bot på detta har arbetsförmedlingen i Kalmar varit på en mässa i Utrecht i Holland, för att locka utbildade holländare till våra arbetsgivare och vårat län. Från arbetsförmedlingen menar man att holländare är bra att rekrytera för att deras kultur liknar vår och för att holländare tydligen har relativt lätt för att lära sig svenska.

Under dagen har det också pressenterats en rapport från riksdagens utredningstjänst om FAS 3.

FAS 3 är den sista anhalten för våra arbetslösa kamrater och i FAS 3 är tanken att de arbetslösa skall få möjlighet att göra samhällsnytta. De kan då få lov att göra arbeten som annars inte skulle bli gjord. För den arbetsinsatsen får den arbetslösa maximalt 65% av sin tidigare lön. Många får inte ens det. Den arbetsgivare som tar hand om en arbetslös i FAS 3 får däremot, förutom gratis arbetskraft ca 5.000 kr i månaden.

Den som är i FAS 3 får ingen hjälp av arbetsförmedlingen, förutom att hitta en ”fas3” plats, de får inte heller delta i någon form av utbildning, inte ens på kvällar och helger.

Från Reinfeldts sida får vi ständigt höra att det är pga avhoppade studier som så många är långtidsarbetslösa, vilket rapporten slår hål på då den redovisar att så många som en femtedel av alla i FAS3 har eftergymnasial utbildning. Alltså 20% som har högskoleutbildning.

Regeringsföreträdare brukar också påstå att det är många i FAS 3 som är nära pensionsålder, vilket rapporten inte heller ger regeringen rätt i. Istället är det mer än tre femtedelar, 60%, som är under 55 år.

Så samtidigt som svenska arbetsförmedlingar jagar utbildad arbetskraft i Holland, finns det högutbildade svenskar utsorterade till FAS 3, där de lämnas åt sitt eget öde, då regeringen vägrar att låta denna kompetensreserv, utbilda sig till de jobb som arbetsgivarna redan nu eftersöker personal till.

Detta slöseri med människor är inte värdigt ett land 2011, men då skattesänkningar till välmående grupper i samhället går före samhällsnyttiga åtgärder kan det inte bli på annat sätt, och vi som ännu har våra arbeten kvar kan sätta på oss skygglapparna för att slippa se all den missär som regeringens politik för med sig till de som har haft sämre tur i livets lotteri.

torsdag 10 februari 2011

Pensionen kan komma hägra på andra sidan graven

I dagarna har det påbörjats diskussioner om vår framtida pensionsålder. Alla, eller i alla fall de flesta, politikerna i riksdagen verkar vara överens om att vi i framtiden behöver få ut fler arbetstimmar per medborgare i Sverige, om vi skall kunna behålla eller förbättra den välfärd vi har idag.



De borgerliga partierna samt socialdemokraterna har enats om att tillsammans sätta sig ner för att diskutera frågan, som kan lösas på många olika sätt.


Socialdemokraternas Tomas Eneroth sa i en intervju att ett stort problem idag är att alldeles för många inte ens klara av att jobba fram till dagens pensionsålder. Detta har han helt rätt i, men den inriktning som socialministern verkade ha var mer åt att höja pensionsåldern rakt av så att fler av de som orkar jobba skall jobba ännu längre.


Om moderaterna var intresserade av att vi arbetade fler timmar per person och arbetsliv så fanns det mycket att satsa pengar på.


Järnvägen: Hur många arbetstimmar har inte gått förlorade denna vinter bara på grund av dåligt underhållen järnväg och hur många arbeten skulle inte en sådan satsning ge.


Arbetsmiljö: Hur många arbetare från de LO anslutna fackförbunden är det inte som just pga dålig arbetsmiljö tvingas sluta arbeta innan de uppnår pensionsålder. Stora satsningar på arbetsmiljön skulle också skapa fler arbetade timmar. Dels av de som orkar arbeta längre och kanske till och med till pension, och dels i de arbetsmiljöinvesteringar som måste till.


Utbilda arbetslösa till de jobb som kommer: Istället för att arbetslösa hamnar längre och längre ifrån de krav som arbetsgivarna ställer på deras nyrekryteringar, så skulle man sats pengar på utbildning. Till och med Reinfeldt själv säger att det största problemet för ungdomar att få jobb är deras brist på utbildning.


En liten fundering kring detta med arbetsmarknadsutbildningar. Från borgarna hör man ideligen att kostnaderna för arbetsgivarna är för höga. Varför vill man då från borgerligt håll tvinga arbetsgivarna att anställa outbildad personal, som sen måsta utbildas för att kunna göra jobben. Det blir en dubbel kostnad för arbetsgivaren då dels den nyanställda och dels en utbildare måste frigöras ur produktionen.



Men alla dessa åtgärder kostar ju pengar, och då vi vet att i regeringens politik går skattesänkningar före vettiga satsningar så tror jag att moderaterna och deras hjälpryttare hellre tvingar folk jobba längre i livet genom att försämra pensionssystemet så att inga vanliga har råd att pensionera sig innan de blir begravda. På så sätt sparas det även pengar på pensioner som staten slipper betala ut.

onsdag 9 februari 2011

Hur man tystar ett folk.

Moderaterna har i all tid varit arbetsgivarnas parti. Föregångarna till Svenskt Näringsliv var mycket verksamma i starten av det parti som idag är känt som moderaterna och hand i hand har de vandrat genom åren.




Men sen Reinfeldt kom till ordförande position och Schlingman lagt till ”nya” framför har partiet inte riktigt känts igen. Mediastrategen Schlingman har lyckat få de ledande partiföreträdarna att prata ett annat språk än exempelvis Bo Lundgren.

Man har valt att fokusera på de bitar av vårat samhälle som inte varit bra och sen omvandlat gammal moderat politik till något nyare och fräschare utan att egentligen förändra något.



Bo Lundgrens enorma skattesänkningar är snart genomförda, men som jobbskatteavdrag. Man har istället för att kritisera höga skatter påstått att jobbskatteavdrag ger arbeten. Vilket ännu inte har kunnat bevisas.

Moderaterna har i sitt språk tagit över rollen som det parti som skall ge de arbetslösa jobb, men hittills inte visat det i sin politik. Arbetslösheten är allarmerande hög, speciellt för ungdomar.



Nu börjar även de arbetsgivarvänliga moderaterna skymta fram, då deras smygande strategi slutligen börja visa sig i de av Schlingman utlagda dimmorna.



FAS 3 i jobb och utvecklingsgarantin är ett av slutmålen för moderaterna, att visa arbetsgivarna att de fortfarande står på arbetsgivarnas sida. FAS 3 kommer att kunna tysta ett helt folk på sina arbetsplatser och göra att arbetsgivarna kan bedriva sin verksamhet hur som helst för ingen kommer att våga säga emot.



För med de ändringar av LAS som med all säkerhet kommer får arbetsgivaren en mycket större frihet att välja och vraka bland de anställda när de inte längre passar honom. En uppsägning utan skäl, men som kan komma att kosta någon krona och risken att hamna i FAS 3 kommer att få tystnaden att lägra sig över våra svenska arbetsplatser.



Ingen vill riskera att bli uppsagd då följden kan bli FAS3. Ingen kommer våga säga emot eller protestera då arbetsgivaren gör fel eller inte åtgärdar en rent farlig arbetsmiljö.



FAS3 är bara början, men se på detta reportage från SVTs Östnytt så kanske ni börjar förstå hur det kan komma att se ut på våra arbetsplatser framöver.

måndag 7 februari 2011

Att leva som (m)an lär är inte lätt.

Under det första halvåret av 2012 kommer merparten av alla kollektivavtal i Sverige att förnyas, vilket innebär nya avtalslöner för så gott som alla anställda i vårt avlånga land.




Sen 1980-talets lönebildning med höga löneökningar och ännu högre inflation har de svenska fackförbunden tagit ett mycket stort ansvar för den svenska ekonomin. Låga löneavtal, ibland alldeles för låga, har hjälp regeringarna och riksbanken att hålla en låg inflation.



Några som hela tiden ivrar för att de anställdas löner skall vara låga är höga företagsledare och politiker, främst borgarpolitiker, som har ansvar för ekonomi i kommuner och landsting.

Företagsledarna vill, enligt de själva, hålla ner lönerna för att kunna behålla den konkurrenskraft som deras företag har, medan kommun- och landstingspolitikerna vill kunna hålla koll på sin ekonomi, säger de.



Men hur gör de själva? Lever de verkligen som de lär?



I dagarna fick Björn Ekholm, VD för Investor, det ”negativa” beskedet att hans bonus ”bara” blir 110 miljoner för 2010. Detta då företaget gått sämre än väntat och inte ens nått målet för verksamhetsåret. I en intervju i SVT förklarar Björn Ekholm bonusavtalet med att ”det är så det fungerar på storföretagen”.



110 miljoner är ungefär lika mycket som hela lönekostnaden för 330 anställda. Med lönekostnad menar jag då förutom lön, även semesterlön och sociala avgifter.



I dag har jag läst om Ingela Gardner Sundström (m), som nyligen tagit fram nya arvodesprinciper för politikerna i hennes kommun Österåker. I Österåker är moderaterna största parti och de nya arvodena innebär stora höjningar. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman (m) fick en höjning av arvodet med 6.800 kr eller 10,3% så nu är hennes arvode 72.800 kr i månaden. Ingela Gardner Sundströms man, som är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden får en arvodesökning på 331%. Från 7.792 kr till 33.600 kr.



Det som är det intressanta i kråksången är att Ingela Gardner Sundström är en av SKL’s, Sveriges kommuner och landsting, förhandlare. Hon skall med andra ord vara med och förhandla om alla kommunal och landstingsanställdas löner. Någon som tror att hon där kommer att föreslå 10% per år eller en rejäl höjning på en sissodär 300% för kommunals medlemmar. Knappast. Hon kommer att veva på den gamla trattgrammofonen och rapa upp ord som ansvarstagande och tuff ekonomi, precis som alltid förr.



Den fråga som nu seglar upp är: Hur länge kommer Sveriges arbetare finna sig i att bli behandlade som något katten släpat in varje gång det blir löneförhandlingar. Hur länge kommer fackförbunden kunna står ensamma i att ta ansvar för Sverige ekonomi, samtidigt som höga företagsledare och politiker i borgerliga kommuner och landsting plockat åt sig av godsakerna i form av obegripligt höga arvoden och bonusar.



PS. Här i Västervik skulle Harald Hjalmarsson haft 56.000 kr, vilket är grundarvodet för en riksdagsman. Skulle haft pga hans dubbla uppdrag, då han även är regionförbundets ordförande.



PS2. När Ingela Gardner Sundström avtackades för, vilken gång i ordningen vet ingen men inte för första gången, kostade kommunen på sig ett kallas som kostade skattebetalarna mellan 200.000 och 250.000 kr. Men det skall jag inte skylla på Ingela själv.