Moderaternas schema för Jobb och utvecklingsgarantin.

Fas 1*

Innehåller följande aktiviteter: kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser.

Inleddes med att Fredrik Reinfeldt tog över rodret i Moderata Samlingspartiet. Reinfeldt tog in sina kompisar i partiledningen.

De kartlade den svenska politiken

Startade jobbsökaraktiviteter genom att byta namn på partiet till Nya moderaterna och blev hårt coachade av media strategen Per Schlingman.

 

Fas 2*

Innehåller följande aktiviteter: arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning

Fas 1 blev en succé och valet 2006 vanns. Nu startade arbetspraktiken på regeringskansliet och de andra departementen. Vissa klarade inte av praktiktjänsten och byttes ut medan andra gick vidare till arbetsträning, 2010 märktes det att flertalet behövde förstärkt arbetsträning och de fick förlängt till 2014.

 

Fas 3*

Innehåller följande aktivitet: sysselsättning hos anordnare

Efter snart 8 år med Fas 2 börjar det bli dags för Reinfeldt o co att göra något på riktigt därför avslutas Fas 2 och Fas 3 startar.

Med ljus och lykta söker nu Reinfeldt och hans följeslagare någon utanför den statliga sfären för att kunna hitta sysselsättning nu när Fas 2 tar slut någon gång mellan september och nyåret.

Då resultatet talar för sig själv lär det stå rika anordnare på kö för att ta emot sina hjältar som under 8 år tagit pengar från de fattiga och gett till de rika.

Om anordnarna sen verkligen vill ta hand om dem nu när Reinfeldt o co inte längre har den makt de haft under Fas 2, återstår att se. De rika har ju för vana att slänga allt som inte går att använda längre. Men det går nog ingen nöd på Reinfeldt o co, då de under Fas 2 tiden även berikat sig själva en hel del genom de reformer de genomfört.

* Länk till Arbetsförmedlingens information om FASerna.

 

 

Är Reinfeldts dagar räknade?

Det var en trött Fredrik Reinfeldt som ställde upp i veckans partiledardebatt. Inga nyheter rent politiskt. Inga nya idéer, nya tankar eller nya förslag. Han såg uttråkad ut och enda tillfället han sken upp lite var när han nämnde att han och Angela Merkel skulle äta middag dagen efter.

Jag börjar tro att Fredrik Reinfeldt har tröttnat på att vara statsminister. När något händer i Sverige syns aldrig Reinfeldt utan han skickar fram något av de ansvariga statsråden. Enda gången på senaste tiden han varit leende och glad på medias bilder var när han intervjuades om den nya Hammiltonfilmen.

Jag tror att Reinfeldt är en entreprenör uti fingerspetsarna och nu när han uppnått nästan allt han velat politiskt är det inget roligt längre. Utmaningarna är slut. Han har med jobbavdragen sänkt skatterna till en så låg nivå att det kommer att ta många valperioder innan någon vänsterpolitik av namnet kan bedrivas. Han har gjort moderaterna till det statsbärande partiet. Socialdemokraterna är krossade och kommer att krossas mer av Schlingmans PR byrå som installerats på Rosenbad.

Vi har idag ett låst politiskt läge. En moderatledd regering som sänkt skatterna till en nivå som gör viktiga och stora satsningar omöjliga utan skattehöjningar.  Dessutom värnar man hårt om de statliga finanserna vilket ger ännu mindre marginaler till satsningar. Ett folk som inte har fått det tillräckligt dåligt för att tycka att skattehöjningar är nödvändiga.

Dessa orsaker tillsammans med Schlingmans PR byrå på Rosenbad borgar för att det kommer att dröja åtskilliga år innan en vänsterstyrd regering blir vald i Sverige.

Vi kommer att få finnas oss i detta låsta politiska läge som nu är många långa valperioder framöver och det har Reinfeldt inte tålamod nog att sitta kvar länge till i. Han vill ha nya utmaningar, inte bara sitta och förvalta sitt värv.

Vad är det då för nya jobb han letar efter? Något toppjobb inom EU eller FN eller något av deras organ är nog det minsta han kan tråna efter. För nu när han är landsfader så är nästa steg kung av Europa eller världshärskare.

När okunskap riskerar att blir makt.

Ett flertal moderata riksdagsmän, bland annat Hanif Bali och Lars Beckman har under sommaren framfört åsikter som fått mig att börja fundera på deras kunskaper. Hur har de kunnat bli riksdagsledamöter utan att kunskap om något så viktigt i deras arbete som den svenska Regeringsformen.
Regeringsformen är det som styr hur riksdag och regering skall fungera, ja helt enkelt hur vår representativa demokrati fungerar. Bland annat så säger Regeringsformen att regeringen lägger förslag som sen riksdagen skall rösta om. Det är med andra ord regeringens ansvar att lägga förslag till riksdagen, så att en majoritet av riksdagens ledamöter rösta för regeringens förlag. Ja, om regeringen vill bedriva en aktiv politik vill säga.


Nu påstår ett flertal moderata riksdagsmän att det är oppositionens fel att regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag riskerar att falla nu i höst. En av riksdagsmännen har till och med gått så långt att han tror att högerextremister kommer att ta över Sverige om sverigedemokraterna röstar med den övriga oppositionen och därmed fäller regeringens förslag.


Vi kan pedagogiskt jämföra regeringen med en bilmekaniker, regeringens idé med en halvdålig bil som skall förvandlas till ett förslag och riksdagen med bilprovningen. Bilmekanikern får in en halvdålig bil, som han måste fixa till så den kan bli körduglig. Han mekar och fixar tills han är nöjd sen lämnar han in bilen till bilprovningen och i regel får bilen godkänt. Om bilmekanikern inte får bilen igenom bilprovningen har han gjort ett dåligt jobb.


Om bilmekanikern har så stor tro på sig själv att han tror sig kunna få igenom en upphottad och jättetrimmad bil men med de klena originalbromsarna, jämför femte skatteavdraget, så kan man till och med snacka om tjänstefel.


När sen bilmekanikern och hela hans verkstad står och skyller allt på bilprovningen blir det helt plötsligt en parodi.


Men det fula i kråksången är att den breda allmänheten inte heller har så goda kunskaper om Regeringsformen. Så om de dåligt utbildade moderata riksdagsmännen fortsätter att beskriva verkligheten utifrån en felaktig vinkel tillräckligt länge utan motstånd och tillrättavisanden kan väljarna också få en skev bild av hur regering och riksdag egentligen skall fungera.


Därför är det viktigt att vi som föredrar den rätta verklighetsbeskrivningen fortsätter att sprida sanningen, för annars kan okunskap bli makt.



Läs även vad Björn Fridén skriver på Alliansfritt Sverige.

Reinfeldt, hyresrätter och det fria ordet.

Just nu pågår en rätt intressant debatt, som började med ett uttalande av Statsminister Fredrik Reinfeldt angående hyresrätters vara eller icke vara i Stockholms innerstad.


Det som är det intressanta i denna debatt är att det gått ifrån sakfråga till att bli en debatt om medias rätt att skriva det som media uppfattar har hänt eller om regeringen och Reinfeldt skall ha eget monopol på vad som menas, oavsett vad som sägs. Ja, helt enkelt medias rätt till det fria ordet.


Ja, det hele är lite virrigt så jag skall stapla upp vad som hänt i ordning efter när det hänt.



1. Fredrik Reinfeldt gör en intervju med Dagens Nyheter.


2. Dagens Nyheter skriver att Fredrik Reinfeldt under intervjun sagt att ”hyresrätter i innerstan fungerar inte. Det är Fredrik Reinfeldts analys.”


3. Dagens Nyheters artikel får stort genomslag och flera tunga politiker bla bostadsministern ryter till och förkastar Reinfeldts uttalande om hyresrätter i innerstan.


4. Fredrik Reinfeldt dementerar sitt uttalande och menar att hyresrätter fungerar i innerstan.


5. Regeringskansliet ryter till mot Dagens Nyheter och säger att Fredrik Reinfeldt är felciterad och för att bevisa det lägger man ut en ljudfil från intervjun med Reinfeldt där Reinfeldt säger: ”Alla som varit i närheten av Stockholm innerstad vet att hyresrättens idé funkar inte i Stockholm innerstad.” Så i sak har regeringskansliet rätt, att Reinfeldt inte är citerad ordagrant, men meningen i det som Reinfeldt säger är dock helt korrekt citerat.


6. Dagens Nyheter får motta vad chefredaktören själv anser vara hotsamtal från regeringskansliet för artikeln.


7. Som om inte detta vore nog så har moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten deltagit i en radiodebatt med Dagens Nyheters chefsredaktör där Arkelsten går hårt åt DN för att de skrivit det som Reinfeldt sa och inte det som moderaterna tycker i sitt partiprogram. Varför Arkelsten får stå där naken i Reinfeldts nya kläder för att försöka försvara sin ledare, istället för att han själv tar ansvar för vad han sagt kan man bara gissa sig till.


8. Regeringens hemsida används i debatten om hur en fristående tidning får skriva om det som statsministern säger i en intervju med samma tidning. Detta är fullkomligt unikt i svensk politik, att regeringens egen hemsida används för att försöka kuva det fria ordet och den fria journalistiken.


9. Regering är nu KU anmäld för tilltaget att använda hemsidan för att försöka kuva det fria ordet.





Där ser man vad som kan hända när Fredrik får prata utan magister Schlingmans manus.


Det är inte heller första gången som Reinfeldts uttalanden eller politik får en mediastorm att bryta ut och det är inte heller första gången som Reinfeldt skickar fram stödtrupperna när blåsten blir för stark för han själv.


Men det är första gången som någon svensk regering är ute och hotar det fria ordet för att det inte rimmar med den bild om sin politik de vill ge svenska folket och det är något som är riktigt allvarligt och något jag trodde bara kunde hända i diktaturer.

Pensionen kan komma hägra på andra sidan graven

I dagarna har det påbörjats diskussioner om vår framtida pensionsålder. Alla, eller i alla fall de flesta, politikerna i riksdagen verkar vara överens om att vi i framtiden behöver få ut fler arbetstimmar per medborgare i Sverige, om vi skall kunna behålla eller förbättra den välfärd vi har idag.



De borgerliga partierna samt socialdemokraterna har enats om att tillsammans sätta sig ner för att diskutera frågan, som kan lösas på många olika sätt.


Socialdemokraternas Tomas Eneroth sa i en intervju att ett stort problem idag är att alldeles för många inte ens klara av att jobba fram till dagens pensionsålder. Detta har han helt rätt i, men den inriktning som socialministern verkade ha var mer åt att höja pensionsåldern rakt av så att fler av de som orkar jobba skall jobba ännu längre.


Om moderaterna var intresserade av att vi arbetade fler timmar per person och arbetsliv så fanns det mycket att satsa pengar på.


Järnvägen: Hur många arbetstimmar har inte gått förlorade denna vinter bara på grund av dåligt underhållen järnväg och hur många arbeten skulle inte en sådan satsning ge.


Arbetsmiljö: Hur många arbetare från de LO anslutna fackförbunden är det inte som just pga dålig arbetsmiljö tvingas sluta arbeta innan de uppnår pensionsålder. Stora satsningar på arbetsmiljön skulle också skapa fler arbetade timmar. Dels av de som orkar arbeta längre och kanske till och med till pension, och dels i de arbetsmiljöinvesteringar som måste till.


Utbilda arbetslösa till de jobb som kommer: Istället för att arbetslösa hamnar längre och längre ifrån de krav som arbetsgivarna ställer på deras nyrekryteringar, så skulle man sats pengar på utbildning. Till och med Reinfeldt själv säger att det största problemet för ungdomar att få jobb är deras brist på utbildning.


En liten fundering kring detta med arbetsmarknadsutbildningar. Från borgarna hör man ideligen att kostnaderna för arbetsgivarna är för höga. Varför vill man då från borgerligt håll tvinga arbetsgivarna att anställa outbildad personal, som sen måsta utbildas för att kunna göra jobben. Det blir en dubbel kostnad för arbetsgivaren då dels den nyanställda och dels en utbildare måste frigöras ur produktionen.



Men alla dessa åtgärder kostar ju pengar, och då vi vet att i regeringens politik går skattesänkningar före vettiga satsningar så tror jag att moderaterna och deras hjälpryttare hellre tvingar folk jobba längre i livet genom att försämra pensionssystemet så att inga vanliga har råd att pensionera sig innan de blir begravda. På så sätt sparas det även pengar på pensioner som staten slipper betala ut.

Hur man tystar ett folk.

Moderaterna har i all tid varit arbetsgivarnas parti. Föregångarna till Svenskt Näringsliv var mycket verksamma i starten av det parti som idag är känt som moderaterna och hand i hand har de vandrat genom åren.




Men sen Reinfeldt kom till ordförande position och Schlingman lagt till ”nya” framför har partiet inte riktigt känts igen. Mediastrategen Schlingman har lyckat få de ledande partiföreträdarna att prata ett annat språk än exempelvis Bo Lundgren.

Man har valt att fokusera på de bitar av vårat samhälle som inte varit bra och sen omvandlat gammal moderat politik till något nyare och fräschare utan att egentligen förändra något.



Bo Lundgrens enorma skattesänkningar är snart genomförda, men som jobbskatteavdrag. Man har istället för att kritisera höga skatter påstått att jobbskatteavdrag ger arbeten. Vilket ännu inte har kunnat bevisas.

Moderaterna har i sitt språk tagit över rollen som det parti som skall ge de arbetslösa jobb, men hittills inte visat det i sin politik. Arbetslösheten är allarmerande hög, speciellt för ungdomar.



Nu börjar även de arbetsgivarvänliga moderaterna skymta fram, då deras smygande strategi slutligen börja visa sig i de av Schlingman utlagda dimmorna.



FAS 3 i jobb och utvecklingsgarantin är ett av slutmålen för moderaterna, att visa arbetsgivarna att de fortfarande står på arbetsgivarnas sida. FAS 3 kommer att kunna tysta ett helt folk på sina arbetsplatser och göra att arbetsgivarna kan bedriva sin verksamhet hur som helst för ingen kommer att våga säga emot.



För med de ändringar av LAS som med all säkerhet kommer får arbetsgivaren en mycket större frihet att välja och vraka bland de anställda när de inte längre passar honom. En uppsägning utan skäl, men som kan komma att kosta någon krona och risken att hamna i FAS 3 kommer att få tystnaden att lägra sig över våra svenska arbetsplatser.



Ingen vill riskera att bli uppsagd då följden kan bli FAS3. Ingen kommer våga säga emot eller protestera då arbetsgivaren gör fel eller inte åtgärdar en rent farlig arbetsmiljö.



FAS3 är bara början, men se på detta reportage från SVTs Östnytt så kanske ni börjar förstå hur det kan komma att se ut på våra arbetsplatser framöver.

Att leva som (m)an lär är inte lätt.

Under det första halvåret av 2012 kommer merparten av alla kollektivavtal i Sverige att förnyas, vilket innebär nya avtalslöner för så gott som alla anställda i vårt avlånga land.




Sen 1980-talets lönebildning med höga löneökningar och ännu högre inflation har de svenska fackförbunden tagit ett mycket stort ansvar för den svenska ekonomin. Låga löneavtal, ibland alldeles för låga, har hjälp regeringarna och riksbanken att hålla en låg inflation.



Några som hela tiden ivrar för att de anställdas löner skall vara låga är höga företagsledare och politiker, främst borgarpolitiker, som har ansvar för ekonomi i kommuner och landsting.

Företagsledarna vill, enligt de själva, hålla ner lönerna för att kunna behålla den konkurrenskraft som deras företag har, medan kommun- och landstingspolitikerna vill kunna hålla koll på sin ekonomi, säger de.



Men hur gör de själva? Lever de verkligen som de lär?



I dagarna fick Björn Ekholm, VD för Investor, det ”negativa” beskedet att hans bonus ”bara” blir 110 miljoner för 2010. Detta då företaget gått sämre än väntat och inte ens nått målet för verksamhetsåret. I en intervju i SVT förklarar Björn Ekholm bonusavtalet med att ”det är så det fungerar på storföretagen”.



110 miljoner är ungefär lika mycket som hela lönekostnaden för 330 anställda. Med lönekostnad menar jag då förutom lön, även semesterlön och sociala avgifter.



I dag har jag läst om Ingela Gardner Sundström (m), som nyligen tagit fram nya arvodesprinciper för politikerna i hennes kommun Österåker. I Österåker är moderaterna största parti och de nya arvodena innebär stora höjningar. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman (m) fick en höjning av arvodet med 6.800 kr eller 10,3% så nu är hennes arvode 72.800 kr i månaden. Ingela Gardner Sundströms man, som är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden får en arvodesökning på 331%. Från 7.792 kr till 33.600 kr.



Det som är det intressanta i kråksången är att Ingela Gardner Sundström är en av SKL’s, Sveriges kommuner och landsting, förhandlare. Hon skall med andra ord vara med och förhandla om alla kommunal och landstingsanställdas löner. Någon som tror att hon där kommer att föreslå 10% per år eller en rejäl höjning på en sissodär 300% för kommunals medlemmar. Knappast. Hon kommer att veva på den gamla trattgrammofonen och rapa upp ord som ansvarstagande och tuff ekonomi, precis som alltid förr.



Den fråga som nu seglar upp är: Hur länge kommer Sveriges arbetare finna sig i att bli behandlade som något katten släpat in varje gång det blir löneförhandlingar. Hur länge kommer fackförbunden kunna står ensamma i att ta ansvar för Sverige ekonomi, samtidigt som höga företagsledare och politiker i borgerliga kommuner och landsting plockat åt sig av godsakerna i form av obegripligt höga arvoden och bonusar.



PS. Här i Västervik skulle Harald Hjalmarsson haft 56.000 kr, vilket är grundarvodet för en riksdagsman. Skulle haft pga hans dubbla uppdrag, då han även är regionförbundets ordförande.



PS2. När Ingela Gardner Sundström avtackades för, vilken gång i ordningen vet ingen men inte för första gången, kostade kommunen på sig ett kallas som kostade skattebetalarna mellan 200.000 och 250.000 kr. Men det skall jag inte skylla på Ingela själv.

Arbetslösa skall vara tacksamma!

Arbetslösa skall vara tacksamma för hjälpen de får!

 Ja så skriver Helena Rivière, tidigare moderat ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott i en debattartikel på newsmill.se.

Hon skriver vidare: Är det otänkbart att begära lite positiv respons av människor som fått del av arbetsmarknadspolitiken med alla dess insatser?

Om man nu lägger ihop det pussel av politiska beslut som Reinfeldt o co lämnar efter sig så börjar en rätt tydlig bild komma fram. En bild som gör att jag får rysningar av olust.

På den bild som kommer fram ser man ett tydligt spår av kravet på eget ansvar. Individen skall helt och hållet ta eget ansvar för sitt liv.

Ta utbildningsminister Björklunds utspel om att skriva in skolk i betyget lägger över ansvaret på skolgången på eleven. Blir eleven mobbad, får man inte rätt hjälp av lärarna eller om man på annat sätt känner olust att gå på lektionerna så får man det för alltid inskrivet i betyget. Även om det inte står i slutbetyget.

Du skall helt enkelt ta eget ansvar för din utbildning, även om skolan sviker dig för det blir du som sitter med dubbel Svarte Petter. Dels prickad av samhället som skolkare och dels sviken av skolan med bristfällig utbildning som följd.

På samma sätt fungerar idag arbetsmarknaden. Ta eget ansvar för att fixa ett jobb. Om det inte går, kanske för att du redan sitter med 2 Svarte Petter från skolans tid, så får du först en coach som skall få dig att söka jobb på rätt sätt.

Sen får du praktik där arbetsgivaren förutom gratis arbetskraft får betalt för att ha dig på arbetsplatsen.

I det läget, när du jobbar gratis åt en arbetsgivare för en penning som knappt kan föda dig eller din familj, då tycker moderata företrädare till och med att du skall vara tacksam för att samhället ställer upp på dig.

Här är en klar skiljelinje mellan den politik som Reinfeldt o co för och den jag vill se. Jag vill se ett samhälle som tar hand om varandra. Ett samhälle där vi hjälper varandra. Ett samhälle där experterna vägleder mig och tar mig under sina vingar, istället för att jag skall få gå ensam längs livets väg.

I Reinfeldts Sverige är det inte vi utan där är var och en sin egen bästa dräng, men jag vill något annat. För samhället är vi, och vi skall ta hand om oss.

Ingen frihet hos moderaterna

Jag blir mycket förvånad när jag läser artikeln på Svd.se.



Jag har alltid haft en bild av att moderaterna är för frihet och då främst min egen frihet som människa att få göra mina egna val.
Visseligen en frihet utifrån vad min plånbok och sjukbild medger. S
Dessutom en frihet till att ha rätt att skada mig själv med droger mm.

Men tänk så fel man kan ha.


I artikeln redovisar man från ett meddelande som moderaterna i Stockholm skickat ut:


”Moderaterna får inte lyssna på tal av Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin eller på någon annan av oppositionsledarnas tal under Almedalsveckan”


”Dokumentet uppges ha gått ut till alla tjänstemän hos Moderaterna i både Stockholms stad och län liksom till de moderata politiska staberna i stadshuset och landstingets hus.”


”I sju punkter ger papperet förhållningsorder om vad tjänstemännen inte får göra under Almedalsveckan. De är till exempel förbjudna att ordna med egen bostad innanför ringmuren”


Tydligen gäller friheten i moderat tappning bara när den passar moderaterna själva. För när det gäller friheten för deras egen personal så är den både inskränkt och censurerad.