Det är skillnad på jobbpolitiken

Jobbpolitiken är av största vikt för Sverige. Alla partier är överens om att så många som möjligt i arbete är det bästa för landet.


För att då veta vilket parti eller viket block som är bäst på att skapa dessa jobb, måste man vara lyhörd och uppmärksam.

Jag kommer nu att redovisa hur de partier som nu har regeringsmakten jobbar med att skapa arbeten.

Reinfeldt ser i syne.

Fredrik Reinfeldt har som statsminister det stora ansvaret för den övergripande politiken. Angående den katastrofala ungdomsarbetslösheten och hur man skall lösa den sa Reinfeldt på Svenskt Näringslivs stämma:

"Ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla"

Det uttalandet förklara varför regeringen Reinfeldt inte rör ett finger för att ungdomsarbetslösheten skall bli lägre.



Maud Olofssons tips till arbetslösa.

Näringsminister Maud Olofsson satt i morse i SVT's morgonsoffa och sa följande angående hur jobb skapas.

"Skapa ditt eget jobb."

Hennes uttalande förklara mycket av den arbetsmarknadspolitik om regeringen Reinfeldt bedrivit, eller rättare sagt inte bedrivit.


Jobbcoacher som med healing och andra beundransvärda åtgärder försökt få arbetslösa i jobb.


Försämrad a-kassa och straffbeskattning för de arbetslösa.


Minimering av utbildningar för de som behöver kompetenshöjning.



Så här funkar jobbavdraget

Maud Olofsson säger i samma soffintervju på en direkt fråga från en tittare angående hur jobbavdraget skapar fler arbeten:

"fler människor kommer vilja jobba om de ser att det lönar sig att arbeta".

Ord och inga visor, och ytterligare bevis på att Olofsson och co i regeringen anser att arbetslösa är lata och slöa personer.



Sjuka tvingas säga upp sig

Ytterligare ett bevis på hur den Reinfeldtska jobbpolitiken fungerar är att anställda människor som blivit långtidssjuka, tvingas välja mellan att säga upp sig eller försöka överleva på 223 kr om dagen. Nu kan man verkligen börja tvivla på om deras politik verkligen skapar några arbeten över huvud taget.



De rödgröna har en jobbpolitik värd namnet

Politik för jobb har istället de rödgröna genom sina satsningar på de arbetslösa.

Arbetsgivare som anställer ungdomar kommer att få sänkt arbetsgivaravgift.

Små och medelstora företag är där de nya jobben kommer att skapas, och även där kommer arbetsgivaravgiften att sänkas för att minska på lönekostnaderna och därmed skapa utrymme för fler anställda.

Utvidgningen av ROT-avdraget där de rödgröna även vill att hyresfastigheter och offentliga byggnader skall få ingå och där man även sätter krav på miljöförbättrande åtgärder kommer att skapa en massa arbetstillfällen.

De stora infrastrukturssatsningarna kommer också att generera en massa nya arbetstillfällen.


Jag ser en här en klar skillnad mellan de olika blocken och ni som vill ha ett arbetande Sverige vet nu hur du skall rösta den 19 sep.

Regeringen Reinfeldt riskerar arbetares hälsa

I tisdags dog 2 arbetare i en arbetsolycka i Malmberget. Mina tankar är hos de anhöriga.
Alla dödsolyckor är tragiska, oavsett var de sker, men att arbetsmiljön i Sverige 2010 skall behöva kosta människor livet är minst lika tragiskt.
Arbetsmiljöarbetet borde bli bättre och bättre med tiden, men i Sverige har arbetsmiljöarbetet tagit rejäla kliv tillbaka under regeringen Reinfeldt.
Jag vill inte på något sätt göra regeringen Reinfeldt ansvarig för gårdagens dödsolycka, men om Reinfeldt o co’s och deras nedrustning av arbetsmiljöarbetet får fortsätta ytterligare 4 år, så kommer människor att skadas, eller i värsta fall dödas helt i onödan.

Arbetslivsinstitutet lades ner.

Regeringen Reinfeldt lade 2007 ner Arbetslivsinstitutet, som var ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. Därmed försvann vårt nationella institut och den samlade överblicken över forskningen inom arbetsmiljöområdet. När Arbetslivsinstitutet lades ner rycktes dessutom ett par hundra miljoner kronor bort från forskningen om arbetslivet.
År av forskning i världsklass kastades bort på beställning av Svenskt Näringsliv, som inte vill bekosta ett ordentligt skydd åt de svenska arbetstagarna.
Arbetslivsinstitutet ansågs vara politiskt då de gick fackföreningarna till mötes om så bra arbetsmiljö som möjligt på våra svenska arbetsplatser. Ett tydligt exempel på vem som regeringen Reinfeldt egentligen vill värna om.

I och med nedläggningen av Arbetsmiljöinstitutet har också kostnaderna för att utbilda arbetsgivare och skyddsombud ökat.
Utbildningsinsatser som tidigare var gratis måste nu köpas av arbetsgivarna. Detta innebär som ni alla förstår att de arbetsgivare som har det tufft ekonomiskt troligen inte prioriterar arbetsmiljöutbildningar. Vi har med andra ord fått en kostnad för arbetsmiljön inte bara för åtgärder utan även för kunskap, vilket i längden är förödande för alla löntagare.

Minskade resurser till Arbetsmiljöverket.

Regeringen Reinfeldt har också minskat Arbetsmiljöverkets resurser med 160 miljoner vilket är 1/3 av verkets budget. Detta har inneburit att arbetsmiljöinspektionerna fått minskas betydligt. Numera åker inspektörerna bara ut vid akuta ärenden.
Deras rådgivande inspektioner som förut haft en mycket bra förebyggande verkan utförs bara i undantagsfall. Skyddsombuden får därmed ännu mindre möjligheter att rådfråga inspektörerna i viktiga frågor rörande skyddsombudens arbete med arbetsmiljön på sina arbetsplatser.

Regeringen Reinfeldt har gjort en satsning på arbetsmiljön. Detta genom att tillföra 33 miljoner till Arbetsmiljöverket för en informationsinsats.
Arbetsplatserna skall få smilies i olika färger beroende på arbetsmiljöns beskaffenheter. Grön för bra arbetsmiljö och röd för dålig.
Det hade varit betydligt bättre om de pengarna hade gått till riktiga inspektioner med krav på arbetsmiljöförbättrande åtgärder istället för att sätta betyg på arbetsmiljön.
Jag kan inte ens föreställa mig hur jag skulle må om min arbetsplats fick en röd smilie, och arbetsgivaren stod handfallen i brist på kunskap om hur han skall kunna förbättra arbetsmiljön. Snacka om att dra Svarte Petter.

Ingen regering för arbetare.

Regeringen Reinfeldt har tydligt med dessa åtgärder visat vems sida man står på, arbetarnas eller kapitalets. När man ser detta svart på vitt så ter sig moderaternas benämning på sig själva som arbetarparti, ännu mer som en skymf mot alla arbetare.

När verkligheten slår tillbaka

Plötsligt händer det, som reklamen för produkter från ett Gotlandsbaserat företag säger. Nu har det hänt igen att verkligheten kommer ifatt politiker med skygglappar. Denna gång riktigt snabbt, lite åt boomerang hållet.

Nyligen gick CUF, centerns ungdomsförbund, ut med budskapet ”fuck facket 4-ever”. De menar på att dagens ungdom är så stark i förhållande till arbetsgivaren att de inte behöver någon hjälp av facket. Läs mer om detta i min tidigare bloggning.

I söndags hade SVT’s program Dokument inifrån ett reportage om McDonalds och hur de utnyttjar ungdomarna och deras vilja att arbeta.

McDonalds som trots kollektivavtal lurar ungdomar på pengar.

Hur tänker CUF när de vill att ungdomarna skall få klara sig utan kollektivavtal och utan hjälp från facket?

Enligt olika källor tjänar McDonalds mellan 10 miljoner och 20 miljoner i månaden på Reinfeldts reform att minska arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. 10-20 miljoner direkt ner i McDonalds fickor utan något som helst motkrav.

Hur tänker McDonalds när de lurar ungdomar på pengar, trots dessa 10-20 miljoner i månaden i statsbidrag från Reinfeldt?


Är det då läge för dagens ungdom att säga göra som CUF säger eller har CUF, med deras ord, en fuckad verklighetsbild.

Moderat politik till salu

Socialdemokraterna får mycket kritik för de pengar som de tar emot ifrån LO årligen. Pengar som öppet redovisas och som inte är belagda med någon form av motprestation.
Skillnaden är utförligt och bra beskrivet på Alliansfritt Sverige.

Därför blir man mycket upprörd över hur lätt moderaterna slipper undan kritik för de miljoner som de årligen får från anonyma bidragsgivare.

Bidragsgivare som också helt öppet går ut med att de kräver motprestationer för sina bidrag. Bara detta är värt att uppmärksamma lite extra. Nu bedriver bidragsgivarna också verksamheter som moderaterna mycket väl skulle kunna förändra förutsättningarna för, på ett för bidragsgivarna positivt sätt.
Frågan man då ställer sig är given: Är moderaternas politik till salu?

Spelar det någon roll vilka politiska företrädare de har i kommun, landsting och riksdag eller följer de bara bidragsgivarnas minsta vink?

Vad säger Harald Hjalmarsson, moderaternas starka man i Västervik?

Finns det bidragsgivare som ställer krav på hans politik?

Kanske några privata städbolag eller andra privata aktörer som vill åt kommunens verksamheter som Hjalmarsson gladeligen skänker bort?

Ja, vi kan spekulera och gissa och tro, för moderaterna vägrar att redovisa varifrån alla miljonerna kommer.

Hot, våld och mord eller gröna clownnäsor

CUF, centerpartiets ungdomsförbund, går från klarhet till klarhet. I dagarna startade de en kampanj där de går till hårt angrepp på det fackliga medlemskapet.

På deras hemsida finns mer läsning om ungdomens egen förmåga att skaffa sig välavlönade jobb där de själva förhandlar och bestämmer över sina arbetsvillkor.
Visserligen finns det en arbetsgivare som också vill ha ett finger med i spelet, men utan fackets inblandning kommer det att gå som smort, enligt CUF.

Samtidigt som jag läser detta på internet, läser jag Bror Perjus nya bok, ”Ett annat ord för mord”.


Snacka om dag och natt. Bror Perjus bok handlar om den globala fackliga styrkan som finns för att ge arbetare över hela världen mänskliga villkor på sin arbetsplats.
Boken ”Ett annat ord för mord” handlar om den fackliga kampen på Coca-Colas fabrik i Guatemala, på 1980-talet, som blev en internationell kamp för mänskliga förhållanden på Guatemalafabriken.


Jag har bara hunnit halvvägs men redan insett att den fackliga kampen fortfarande är enormt viktig för människor världen över.
I boken beskrivs hur facklig ledare efter facklig ledare hotas, misshandlas och mördas för deras kamp om att få bilda och driva en fackförening på Coca-Colas fabrik i Guatemala.
De som ligger bakom den brutala behandlingen av de fackliga kämparna är fabriksledningen, men indirekt också Coca-Cola och USA.


Även om vi, här i Sverige, på grund av den kamp som facket drivit själva och med det politiska parti facket själva bildade, socialdemokraterna, för medlemmarnas bästa, har det relativt bra, så finns det ingen som helst anledning att avskaffa facket och det jobb som facket idag gör för sina medlemmar.


Jag hoppas att fler läser Bror Perjus bok så att clownerna i CUF slipper få så många efterföljare, för vi behöver rakryggade människor som i solidaritet hjälper de svaga, inte egoister i gröna clownäsor som måste gå på mina efter mina för att de trodde att de var starka utan facket och fackens kollektivavtal.


 
Läs också Alliansfritt Sverige, som också skriver om de gröna clownnäsorna
 
En titt på NetRoots är inte heller helt fel

Lögndetektorn och Tvättstugan

Aftonbladet drar nu igång en mycket intressant granskning av politikers uttalanden och påstående. Man kallar idén för ”Lögndetektorn”.

Idén kommer från USA där St Petersburg Times 2007 startade hemsidan polifact.com. Polifact fick sitt stora genombrott under det senaste presidentvalet. Polifact tilldelades 2009 det prestigefyllda Pulitzerpriset.

Nu hoppas Aftonbladet att Lögndetektorn skall få en liknande genomslagskraft i Sverige.

Jag tycker att detta är ett mycket bra initiativ och hoppas att granskningen av de olika politiska utspelen skall granskas objektivt och rättvist. En riktigt objektiv granskning av politikers uttalande leder inte bara till att sanningen kommer fram utan också till att politikerna kanske hejdar sig och tänker till innan de vräker ur sig något som de inte riktigt har koll på om det stämmer eller ej.

Först ut i Lögndetektorn var Anders Borg och hans attack på de rödgrönas kilometerskatt på tunga lastbilar. Borg får bakläxa på sin uträkning av hur mycket kilometerskatten egentligen kommer att kosta åkarna. Borgs beräkning får betyget ”Mer falskt än sant”, på en skala som även innehåller betygen: Ute och cyklar, som är det sämsta betyget, falskt, mer falskt än sant, mer sant än falskt och sant.
Nu bör det påtalas att Aftonbladets Lögndetektorn inte är den första efterföljaren av Polifact i Sverige. Tvättstugan ( http://kemtvatten.blogspot.com/) har redan varit igång ett tag och tvättat ren vissa av de politiska utspel som redan gjorts.

Det kommer att vara mycket intressant att följa utvecklingen av både Lögndetektorn och Tvättstugan framöver och förhoppningsvis kommer bägge att hjälpa väljarna att sortera ut de politiska utspel som inte är sanna.

 
Läs mer
 
Anders Borg i Lögndetektorn
 
Lögndetektorn
 
Tvättstugan

Skillnad på skit o pannkaka del 2

Skrev för några bloggar sedan om den moderata politiken som jagar sjuka och arbetslösa och kallar dem för simulanter och latmaskar, medan den läkare som tas på bar gärning med att tillskansar sig miljoner genom fusk och bluff får ett ajabaja och en återbetalningsplan på de pengar de fuskat till sig.

Det fanns tydliga indikationer på att läkarfusket var utbrett, men Filippa Reinfeldt gör det som moderata politiker är så bra på, dvs ingenting.

Nu uppdagas det att moderaledda Stockholms stad återigen har sett till att skattebetalarnas pengar rullar in på löpande band till privata aktörer som är med i byggnationen av Nya Carolinska sjukhuset.

Enligt uppgifter kan så mycket som 5-9 miljarder av Stockholmarnas skattepengar på detta sätt försvinna från vilktigare verksamheter som skola, vård och omsorg.

Nu har stockholmsmoderaterna lagt munkavel på de övriga politikerna och tjänstemännen och ingenting mer kan komma ut om denna enorma skandal, vilket i sig är enormt anmärkningsvärt.

Först ser man till att försnilla skattepengar genom fruktansvärt dåliga lån med ockerräntor, sen lägger man locket på och vägrar låta något mer komma ut om skandalen.

Samtidigt jagas "lata" arbetslösa och "simulerande" sjuka.

Det är skillnad på skit o pannkaka.

Läs mer på Alliansfritt Sverige.